Sophantering på Åland

Under många år har sophanteringen varit ett problem.
Hur skall man sortera, vilka avgifter gäller, vad är bäst för miljön, hur skall samarbete vara mellan kommunerna osv.

För närvarande är sophanteringen en fråga för de åländska kommunerna.
Många kommuner har genom MISE försökt få en tillfredställande hantering.

Kritiken från allmänheten om MISE:s verksamhet har varit och är hård.
MISE har inge lätt uppgift. Frågan är om inte MISE har en omöjlig uppgift då alla kommuner som är med skall samsas om ett gemensamt system.

Min fundering är, och det är radikalt, att landskapet tar över verksamheten för all sophantering på Åland.
Under uppbyggnadsskede bör landskapet uppta medel, för olika sopinvesteringar, för att undvika orimliga avgifter.
Sedan bör avgifterna vara per person och inte som nu per hushåll för att få ett så rättvist avgiftssystem som möjligt.

Avgiftssystemet kan skräddarsys för de åländska behoven genom en lagändring i renhållningslagen.
Eu bestämmelserna som det ofta åberopas till är endast EU-direktiv som ger oss handlingsutrymme att bestämma hur och vilka avgifter vi vill fakturera.

Ofta hänvisas det till att EU bestämt att man måste ta ut en avgift som motsvarar kostnaderna.
Detta är inte helt sant.
Vi kan ganska fritt i vår lag bestämma avgiftsprincipen.

Avgiften MÅSTE vara uppbyggt så att det inte uppmuntrar till eldning av sopor eller till deponering i skog och mark.
Exempelvis kan alla ålänningar faktureras en avgift om 50 euro/år för att bli av med allt sitt avfall.
Alltså för 13-14 cent/dag och person skulle man bli av med alla sina sopor på ett rationellt och miljöskonsamt sätt.

Men det viktigaste just nu är att se till att alla åländska kommuner är med i sophanteringssystemet och det går nog endast genom att det handhas av landskapet.

Runar Karlsson (C)