Kommunstrukturen

Frivilliga samgåenden mellan kommuner möjliggörs genom ändringar i lagstiftningen om den kommunala indelningen är utgångspunkten i Roger Höglunds anförande.

Vill du läsa anförandet i sin helhet så finns det här;
"Kommunerna har sitt ursprung i socknarna som uppstod runt kyrkorna. Kommunen övertog fattigvården som tidigare skötts av socknen och undan för undan fick kommunen flera uppgifter.Kommunernas verksamhetsområden har kontinuerligt ändrat under årens lopp, kommunerna har fått nya verksamheter, verksamheter har övergått till kommunförbund, bolag, landskap eller försvunnit. Man kan med säkerhet säga att strukturella förändringar skett och sker ideligen inom den kommunala sektorn. Det senaste exemplet på detta är bildandet av KST. Under alla dessa år har kommunerna tjänat oss väl. Samspelet mellan kommuner och landskap har i stort fungerat. Men dagens kommunstruktur är inte helig, förändringar välkomnas.

Regeringsprogrammet är tydligt vad det gäller den kommunala sektorn ”Frivilliga samgåenden mellan kommuner möjliggörs genom ändringar i lagstiftningen om den kommunala indelningen”. Målsättningen är att det ska ske frivilliga samgåenden. Landskapsregeringen föreslår därför en kommunreform som både respekterar kommunernas ställning och understryker reformernas demokratiska karaktär. Avsikten är at uppmuntra kommunerna att frivilligt gå in för större enheter. Ser man på den kommunala ekonomin över tid så har den varit relativt bra, årsbidraget för den kommunala sektorn åren 2014-2018 låg på 19 miljoner i snitt per år. Men år 2019 var årsbidraget knappt en halv miljon och i år förväntas årsbidraget hamna närmare 5 miljoner på minus. Oavsett om vi har 1 eller 16 kommuner visar detta på en allvarlig situation. Samtidigt som vissa kommuner befinner sig i ett prekärt läge är situationen i landskapets finanser i princip lika illa. ÅSUB gjorde år 2016 en enkät om den framtida kommunindelningen där den övergripande slutsatsen var att ålänningarna med största sannolikhet ville ha en ny kommunstruktur, men de föreslagna nya alternativen med en, fyra eller sju kommuner vann relativt svagt gehör. Lejonparten av de som deltog i enkäten ville alltså se en förändring. Men notera att det är skillnad på förändring och förändring. Den förändring som förra landskapsregeringen och lagtingsmajoriteten gick in för visade sig att inte vara den förändring som ålänningarna efterfrågat.

Den förändring som ålänningarna efterfrågat, den ser vi ske precis nu när Lemland och Lumparland diskuterar ett samgående. Inget är klart innan det är klart, men centern följer med intresse och tillförsikt den diskussion som pågår mellan dessa två kommuner. Ett samgående där man i så fall helt säkert hittar effektiverings-vinster. Ett smart och frivilligt samgående leder till att kostnaderna bör minska, att närservicen finns kvar där den behövs och att demokratin finns nära invånarna. Engagemanget i den nya kommunen kommer att fortleva. Det absolut första som händer när kommuner går ihop är att det uppstår kostnader, vissa är av engångskaraktär och vissa är bestående. De kostnader som uppstår av engångskaraktär är exempelvis anpassningar av IT-system, styrdokument samt nya vägskyltar. De kostnader som är bestående är i synnerhet löneharmoniseringar. Löneharmoniseringen då två närliggande kommuner går ihop är normalt väsentligt lägre än om flera kommuner går ihop. För att finansiera kostnader som uppstår vid sammanslagning så finns ett samgångs-understöd. Stödet är 5 årigt och minskar årligen. Skärgården med sina speciella förutsättningar får ett särskilt skärgårdstillägg. Ytterligare finns ett särskilt understöd enligt prövning som kan utbetalas i det fall kommunen kan påvisa att godtagbara kostnader uppstått som överstiger samgångsunderstödet. Slutligen finns en mekanism gällande ersättning för eventuell minskning av landskapsandelar.

Åland som helhet är i stort behov av såväl reformer, strukturförändringar samt ekonomiskt nytänk. Detta behov har funnits ett antal år och effekterna av pandemin gör att vi nu är i skarpt läge. Att landskapet nu blir låntagare underlättar inte. Lagförslaget har varit utskickat på remiss till kommuner och kommunalförbundet. Glädjande är att kommunerna är positivt inställda till förslaget även om någon kommun gärna sett att samgångsunderstödet borde varit högre.

Lagtingsgruppen för Centern understöder lagförslaget"