Håll i - istället för att hålla fast!

Äntligen tror jag vi är på väg mot insikten att missbruksproblemen bland våra unga är för viktiga för att vi skall käbbla mot varandra, haka upp oss på detaljer, veta bäst och samla politiska poäng. Vi kan glädjas åt att bruket av tobak, alkohol och narkotika har minskat på Åland. Det förebyggande arbetet anses fungera väl. Attityderna mot narkotika på Åland är negativ. Trots att det knappast är realistiskt tycker jag det är bra att vi står för nolltolerans.

Justitiekanslern och en konsult landskapsregeringen anlitat anser att Åland har relativt gott om resurser för arbetet mot droger. Däremot kunde samordningen ytterligare förbättras. Landskapsregeringen startar i april en insats för att förbättra samordningen bland de som i sitt yrke kommer i kontakt med ungdomar och narkotika.

Utan att vara expert på området så är det två problem som oroar mig mest just nu.

Det ena är en handfull unga vuxna som varit fast länge i sitt missbruk och har därmed både kriminalitet och trasiga relationer i bagaget. De här har en tung väg tillbaka. Trots att de frivilligt går in i vård, har byggt en stragegi för vägen tillbaka till livet, så kommer ofta en period då begäret blir så starkt att alla löften, drömmar, relationer osv sviks och knarket segrar.

Vården idag har mycket begränsad rätt att hålla dessa kvar "över krisen" mot deras vilja. Går det kanske med dagens regler ändå att tänja mer på gränsen mellan frivillighet och tvång? Kan man hålla i istället för att hålla fast?

Politiskt arbetar vi för att Åland själv skall få stifta lagar om kriminalisering av narkotika och tvångsvård i samband med missbruk. På så sätt kunde vi harmonisera lagstiftningen så att den passar bättre ihop med vården som idag oftast ges i Sverige.

Det andra jag oroar mig för är ifall psykiska problem och kanske tom psykiska sjukdomar bland missbrukare hamnar i skuggan bakom missbruket. Jag är övertygad om att om man inte får hjälp med sina psykiska problem, särskilt ifall det är de som är orsaken till att man
fastnat i missbruket, så orkar man inte heller ta itu med sitt missbruk.

En ny psykologtjänst har tillkommit till primärvården och en del av den skall fördelas till missbrukarvården. Vi hoppas verkligen att vi kommer att kunna besätta tjänsten. Det är ont om psykologer! Just nu står landskapsregeringen även i beråd att köpa in läkartjänster från beroendecenter i Stockholm.

I social- och hälsovårdsministeriets anvisningar, daterade december 2006, står det att ett berusningstillstånd inte får vara ett hinder för att en persons behov av akutvård bedöms eller vård ordnas. I samma dokument står också att man har rätt att hålla en person kvar i vård om man anser att det är omöjligt att ordna vård och omsorg baserad på frivillighet.

Kanske det finns utrymme för tänjning och tolkning bara man vågar.

Britt Lundberg (c)