Balans i språkdebatten

Språkdebatten startade i lagtinget igår. Det handlar om hur finska språkets dominans i landet kan hota grunden för Ålands självstyrelse, om hur språklagarna följs, om vad Finland måste göra för att språkgarantierna skall uppfyllas och om hur vi själva ska agera för att paragraferna inte ska bli meningslösa bokstäver på en sida i lagboken.

Gunilla Sanders ”Rapport om det svenska språkets ställning på Åland” är ett historiskt viktigt dokument. Vitboken behandlar finskans inflytande på Åland och den parlamentariska språkkommittén konstaterar att det svenska språkets ställning på Åland inte är så självklar som den borde vara med tanke på Ålands status som enspråkigt svenskt landskap i ett tvåspråkigt land. Därför är det viktigt att språkfrågan följs upp kontinuerligt och inte som hittills sporadiskt när större problem uppstår.

Politisk mognad behövs

På basen av kommitténs rapport föreslår landskapsregeringen en språknämnd. Det är bra för den kommer att få ett tydligt uppdrag och en status som gör det naturligt att kontinuerligt arbeta med språkfrågorna. Då avdramatiseras behandlingen och förhoppningsvis går det därefter lättare att sakligt diskutera språkfrågor, som annars lätt spårar ur eftersom de är så känsliga och lätt upprör många. Det har vi exempel på från hårda ordväxlingar i lagtinget förra året och igen igår så fort debatten hade kommit igång.

Idag finns över 70 språk representerade på Åland. Vi behöver mer arbetskraft, fler människor för att kunna expandera vårt näringsliv. De ska alla känna sig välkomna på Åland och vi ska göra allt för att integrera nya ålänningar i samhället. Alla som flyttar hit ska så snabbt som möjligt få lära sig svenska och få information om vår självstyrelse, för att kunna fungera fullvärdigt i samhället.

Kärlek utan gränser

Språket är som kärleken, starkt förankrat i känslolivet. Kärleken känner inga gränser och den tar definitivt inte hänsyn till geografiska gränser. Många ålänningar är tack vare kärleken spridda över världens alla hörn och många ålänningar har hämtat sin livskamrat bortifrån. Ålänningarna är ett sjöfarande folk som i alla tider mött andra kulturer och hemfört inspiration och nytt blod utifrån.

I debatten får vi inte glömma de finskspråkiga som flyttat hit och blivit ålänningar. De ska inte behöva känna obehag när skyddet av svenska språket på Åland diskuteras. Jag känner många och vet hur stora insatser de gjort och gör. Det är inte sällsynt att just de som kommit från andra länder och lärt sig svenska, blivit mycket starka försvarare av den åländska kulturen och våra särrättigheter. Man kan säga att kärleken på ett naturligt sätt har hjälpt oss att klara kontakterna och kommunikationerna med de kulturer och marknader som vi inte kan prata svenska med!

Språkombudsman

Finland har huvudansvaret för informationen om Ålands svenskspråkiga status, men det har visat sig nödvändigt att även landskapet är aktivt på detta område. Det är tänkt att språknämnden skall assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen som ska ha ett informationsansvar gentemot allmänheten. Jag anser att det vore naturligt med en språkombudsman för Åland!
Finansutskottet har vid flera tillfällen diskuterat frågan och anser att vi måste vara beredda att satsa mer egna budgetmedel på information – inte minst när det gäller att informera myndigheter och riksdag. Nu tillträder en ny riksdag och en dryg tredjedel är nytt folk som har svaga kunskaper om Åland och våra särförhållanden. Vi måste generellt satsa mer på information och se till att missuppfattningar ersätts med sanna verklighetsbilder!

Naturliga band med Sverige

Kontakterna med Sverige är på alla plan väsentliga för Åland. Vi läser svenska tidningar, ser på svensk TV, vi har många personliga kontakter med vänner och Sverigeålänningar på andra sidan Ålands hav. Kontakterna med Sverige bör stimuleras på alla samhällsområden. Alldeles särskilt intressant är att främja näringslivskontakterna och även de ideella organisationers möjligheter att ansluta sig till svenska moderorganisationer för att kunna kommunicera och utvecklas på svenska!

Bygg på verkligheten

Parlamentariska språkkommitténs prioriteringar är bra, men i det praktiska arbetet med förverkligandet är det viktigt att utgå ifrån verkligheten. Överdramatiseringar åt det ena eller andra hållet blockerar politiken. Det som kortsiktigt kan vara politiskt opportunt, kan på längre sikt vara kontraproduktivt för samhällets utvecklingsmöjligheter. Den som vill förbättra måste därför finna balans och realism i beskrivningen av utgångsläget. Är vi eniga om det kan processen från vitbok till språkprogram och språkombudsman bli en ny milstolpe i självstyrelsens historia!

Tobben Eliasson, lagtingsledamot (c)