Återhämtningspengar från EU

Vad vill vi göra med de 12 miljonerna från EU:s återhämtningsfond? Det hittar man väl beskrivet i Centerns gruppanförande, som hölls av andre gruppledare Robert Mansén. Är man nyfiken på innehllet så hittar man hela anförandet nedan.
 

Gruppanförande - Ålands reform- och investeringsprojekt i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Centern 14.12.2020 – Robert Mansén

"Talman!

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens är avsedd att förbättra återhämtningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser samt stödja den gröna och digitala omställningen.

Landskapsregeringen och riksmyndigheterna har efter samråd överenskommit om en fördelningsnyckel för beräkning av det belopp som ska utgöra Ålands andel av det bidrag som allokeras till Finland.

Ålands andel bedöms uppgå till ca 12,6 miljoner euro.

Landskapsregeringen har, utgående från EU:s principer och riktlinjer, utformat förslag till fyra åländska reform- och investeringsprojekt.

Först i raden av projekt har vi:

A. OWF-baserat energisystem och fossilfri energiproduktion

1. Havsbaserad storskalig vindkraft – OWF

2. Solparksanläggningar

Utbyggnaden av den storskaliga havsbaserade vindkraften i åländska havsområden kräver initiala miljoninvesteringar av landskapet Åland och därefter mångmiljardinvesteringar av privata branschaktörer. Vill man svänga sej med stora ord så är förprojektet att betrakta som ett megaprojekt med potential att skapa huvudprojekt som är gigaprojekt.

Den fullt utbyggda vindkraftens årliga energiproduktion beräknas enligt underlaget kunna uppgå till ca 30 TWh. Mina egna uträkningar visar på ca 22 TWh. Det är hur som helst stora energimängder vi pratar om. 22 TWh per år motsvarar t ex ca ¼ del av Finlands elkonsumtion år 2019. Det ger en fingervisning om proportionerna och potentialen i projektet.

Investeringsbehovet för den storskaliga havsbaserade vindkraften i de åländska havsområdena inklusive power-to-x undersökningar kommer att kräva stora investeringar. Projektet riktar sig i huvudsak till att möjliggöra export av energi och är inte direkt ihopkopplat med andra lokala vindkraftsprojekt på Åland. Dessa andra vindkraftprojekt som inte

nämns i meddelandet men som har intressant potential att utvecklas är sk semihavsbaserade vindkraftparker liknande Båtskärs Vindmöllor men i större skala. En utökning av projektbeskrivningen med skrivningar om lokalproducerad semihavsbaserad vindkraft skulle sannolikt ytterligare stärka potentialen för att tidsmässigt nå önskvärda målsättningarna med markant högre andel lokalproducerad förnybar elenergi i det åländska elnätet.

Solelparker

Ålands energi- och klimatstrategi fastslår att effekten från solenergiproduktionen år 2030 ska uppgå till 17 MW. Hittills har det på Åland installerats småskaliga anläggningar motsvarande totalt ca 2 MW. Det betyder att för att nå det uppsatta målet så behöver mer storskaliga satsningar förverkligas. En satsning på storskaliga solcellsanläggningar behöver ta i beaktande hur anläggningarna integreras på ett smart sett i vårt åländska el- och energisystem. T ex genom smarta power-to-x lösningar osv..

B. Förstärkning av Högskolans attraktionskraft genom förädlat utbildningserbjudande och moderniserad digital pedagogik

Högskolan på Åland har en central funktion som katalysator för förstärkt kompetens i det åländska samhället respektive samhällets attraktionskraft för inflyttning. Vi vill givetvis inte att högskolan ska halka efter jämförbara utbildningsinstitutioner gällande digitalisering av verksamheten. Projektbeskrivningen identifierar en rad åtgärds- och resursbehov där nämnda utvecklingsprojekt kommer att göra skillnad.

C. Byte av vårdinformationssystem inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

Det är bara att konstatera att den digitala utvecklingen på vårdområdet är betydande, det medför att ett prioriterat område är förnyelsen av ÅHS vårdinformationssystem (VIS).

Projektet ligger just nu i röret för ett förverkligande. Förberedande resurser har redan avsatts under flera år vilket medför att projektförberedelserna bör anses vara gediget genomarbetade. Argumenten är välgenomtänkta och det framförs bl a att ÅHS nuvarande system erbjuder inte allt som ett nytt och modernt VIS kan erbjuda i form av säkerhet och integrationer.

D. Fossilfri trafik

Elfordonstrafik

Projektet syftar till att bidra till att Åland påskyndar användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, utbyggnaden av laddstationer samt utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik.

Både Sverige och Finland tillhandahåller ett investeringsstöd för eldrivna personfordon. För att accelerera omställningen i riktningen mot fossilfri trafik bedömer landskapsregeringen att ett stöd för elfordon är ett bra verktyg. Samma bedömning har man som sagt gjort i våra grannländer.

Landskapsregeringen anser att man bör stödja teknikutvecklingen och anser det motiverat att det investeras i eldrivna kollektivtrafikfordon. Åtgärderna är relevanta. Pilotprojekt är viktiga åtgärder när det gäller att implementera en mer innovativ tekniklösning.

För att försnabba övergången till eldrivna fordon behövs det ytterligare laddinfrastruktur i det åländska samhället. Det föreslås därför att anskaffning av laddningsstationer stöds. Förutom personbilsladdare föreslås även bussladdare. Vill man skapa ytterligare incitament så borde även övriga fordon som t ex distributionsbilar, sopbilar mm erbjudas laddinfrastruktur vid publika laddstationer. Laddinfrastruktur som är tillgänglig för alla och som inkluderar smarta betalningslösningar.

Talman! Sammanfattningsvis så stöder centerns lagtingsgrupp meddelandet.

Tack Talman!"