Behovet av samhällsreform

Ålänningarna är i dag över lag nöjda med kommunerna och den kommunala servicen, och mer nöjda i små kommuner. Flertalet av de senare reder sig dessutom bra och upprätthåller service av god kvalitet, och där finns en attraktivitet och kapacitet i landsbygd och skärgård.

Samhällets demografiska utveckling innebär dock åldrande befolkning och ökande försörjningsbörda, samtidigt som den globala ekonomin sviktar. Landskapet dras med ett strukturellt underskott och en sinande buffert, och somliga kommuner har det svårt framöver. Därav behovet av en samhällsreform.
Åland har en relativt stor offentlig sektor. Självstyre och småskalighet kostar. Det är dock inte självklart att större enheter är mer effektiva, tvärtom. Det offentligas verksamheter bör fokusera på kärnan i välfärden. Mer skulle kunna skötas genom mellankommunala samarbeten, och privata alternativ övervägas.

Landskapet bör ta ett större direkt ansvar för ekonomiskt tunga, integritetskänsliga och kompetenskrävande områden. Det behövs en tydlig ansvarsfördelning med riktlinjer, modeller, mallar och beredskap för strukturförändringar.
Det bästa och mest unika Åland har att erbjuda består i småskaligheten. Fortsatt inflyttning och tillväxt förutsätter en medveten regionalpolitik med aktiv samhällsplanering samt satsningar på infrastruktur. Detta som en del av en för övrigt nödvändig åländsk samhällsreform, som dock inte behöver bestå i sammanslagningar av kommuner.

 

Erik Brunström, lagtingskandidat (C)