Lagtinget

Ålänningarna har tack vare självstyrelsen behörighet att själva stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagstiftande församling eller "riksdag" benämns lagting. Lagtinget tillsätter Ålands landskapsregeringen. Reglerna om självstyrelsen finns i självstyrelselagen för Åland som bara kan ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och med Ålands lagtings samtycke.

Självstyrelsen omfattar inte alla områden utan lagtinget har bara rätt att stifta lagar inom de områden som omfattas av Ålands självstyrelse. På övriga områden gäller finsk lag. Lagstiftningsmakten är delad mellan Finska staten och det självstyrda landskapet Åland och gränserna för Ålands behörighet regleras i självstyrelselagen. Nu gällande självstyrelselag trädde i kraft den 1 januari 1993.

Till lagtingets uppgifter hör att stifta lagar, att anta landskapets budget och att tillsätta och övervaka landskapsregeringen.

Till lagtingets uppgifter hör också att utse två ledamöter till Nordiska rådet, samt att godkänna internationella avtal såsom EG-fördrag. 

Till lagtingets viktigaste uppgifter hör att stifta landskapslagar.
Lagtingets andra huvuduppgift vid sidan av lagstiftningen är att besluta om landskapsbudgeten.

Ett arbetsår delas vanligen in följande arbetsperioder:

Ca 1 november – ca 20 januari (ofta kallad höstsession)
1 mars – 30 april samt ev. en vecka i början av juni (ofta kallad vårsession)
2 – 3 veckor i början av september (ofta kallad avslutningssession)

Arbetsåret indelas i olika pleniperiodersom tidgare kallades sessioner. Perioderna kan variera i längd beroende på antalet ärenden.

Lagtinget har tre så kallade specialutskott, och utöver dessa finns ett justeringsutskott: Lag- och kulturutskottet, Finans- och näringsutskottet, Social- och miljöutskottet
De flesta ärendena i lagtinget bereds i något av specialutskotten som alla har ett eller flera områden på sin lott.

Mer om lagtinget kan du läsa på Ålands lagtings hemsida